Boken
”Ur det svarta” kom hösten 2000.
Den är byggd på dagboksutdrag och poesi jag skrivit under de två åren närmast efter min man Rogers död och skildrar en bit av vägen genom sorgen, ur det svarta och ut i en ny värld. Där en annan sorts liv fanns, en annan skönhet. Ett annat ljus.
När jag själv stod där, handfallen och 200 kilo tung, när katastrofen var ett faktum, sökte jag andras berättelser om liknande livskriser. Sög åt mig allt jag kunde finna. Ville ha mer. Ville ha bevis efter bevis för att det går att leva vidare, att jag inte höll på att bli galen, att tunnlarna kunde ta slut.
Därför skrev jag den här boken. En berättelse till, som visar att vi är så lika i sorgen, att vi är grenar på samma träd. Vi kan bära varann, vi kan visa varann vägen. Gå den måste man göra själv, men det är inte dumt med lite sällskap ibland.
Av det gensvar jag fått märker jag att det fungerar. Förloppet känns igen. Jag är glad att få vara delaktig i människors sökande efter hopp och ljus, det är stort.
RECENSION
”Christine Hellqvist förlorade sin make, sin själsfrände, sina barns far och världen kunde plötsligt aldrig mer bli densamma. Allt i hennes liv förändrades och kvar stod hon villrådig och utlämnad till en förtärande sorg. Detta är hennes sätt att skildra hur hon fann vägen bort från det svarta till ett nytt liv utan den älskade vid sin sida. ”Läser och letar/Förlösande ord/ Som stärker mig på klättringen/Uppför berget” Dikterna och prosastyckena bärs av en äkta och innerlig känsla. Texterna vittnar om hennes fasta föresats att bitterheten aldrig skall få fäste i henne och att livet, trots smärtan och mörkret kan vara vackert. Hennes raka och uppriktiga ord kommer säkert att kunna ge tröst och hopp till andra som mist sin käraste livskamrat. Även de som i sina yrkesroller kommer i kontakt med människor i kris, kan här finna förlösande ord att ge dem som läser och letar.”
Katrine Hamori, Bibliotekstjänst
UTDRAG
Kanske lättar småningom tyngden
Kanske lyfts blicken
Kanske bubblar skratten igen
Kanske vinkar en vit gardin
Kanske är du alltid
Kanske är vi alltid
Oavsett
I glädje och värme och minnen
och i en annan tid
Många varv
Många varv
Sekunder, ögonblick.En fluga kryper ur sitt gömsle, väckt av vårsolen. En nysning. En hand som stryker en barnakind. Ett barn som föds. Ljus som tänds, vindilar över vattnen. En människa dör. Smått och stort. Villkoren. På en sekund var mitt liv, som jag visste om det och ville ha det, över. En hinna sprack, en muskel brast. Allt över. Allt jag visste, ville. Min älskade lyfte och flög. Villkoren.
Levande, levande vill jag vara och varm och modig och våga missa och sjunga falskt och vara och göra fel och erkänna det utan att förintas. Vill jag. Om jag nu skall bo här på jorden ett tag till. Om det så bara är en enda dag. Om det är 50 år. Det spelar ingen roll alls. Allt är bara en minut i taget. Äkta och hel – ta sikte, babe.
Om kärleken till livet på en vidunderlig planet
Mitt nya bokmanus ligger klart och jag har redan börjat läsa ur det från scen. Så småningom skall det återfinnas i tryckt form, på ett eller annat sätt.
Boken är byggd på idogt läsande och på ett långvarigt engagemang i frågor kring hur vi lever våra liv och hur vi behandlar jorden, den enda hem vi har. Hur vi skulle kunna hantera tillvaron på ett mer kreativt och hållbart sätt. Hur viktigt det är att försöka göra det just nu, när klimatförändringarnas effekter börjar synas och vi vacklar skrämmande nära de verkliga djupen i människans historia. Glädjande nog finns det ju massor av briljanta idéer därute – transition towns, second hand-marknaden, smarta energilösningar…
Boken handlar också om de underverk vi bebor, våra kroppar som bär oss och det vi gör med dem. Här finns egna funderingar och betraktelser, minnen och framtidsperspektiv och många citat ur böcker och essäer som inspirerat mig. Dessutom har en del av mina sångtexter fått plats i manuset.